Försurning i sjöar och vattendrag

Nästan hälften av alla sjöar och vattendrag i sydvästra Sverige är försurade, längre norrut är problemen betydligt mindre. Minskade utsläpp av svavel och kväve har gett resultat men återhämtningen går långsamt.

Genom internationella avtal och utsläppsbegränsningar av svavel och kväve har en långsam förbättring i surhetstillståndet kunnat ske i sjöar och vattendrag. Den naturliga återhämtningen i skogsmark går betydligt långsammare. Mark och ytvatten i södra Sverige kommer att vara försurade under lång tid framöver.

Även skogsbruket bidrar till försurning, dels naturligt via den biologiska försurning som uppstår på grund av trädens tillväxt men även genom ett intensivare nyttjande av skogsråvara såsom grenar, toppar och barr.

Identifiera områden

På uppdrag av Naturvårdsverket utför IVL beräkningar av vilka sjöar och vattendrag som har försurats på grund av det sura nedfallet med hjälp av Magic-biblioteket. Denna information används för att identifiera områden i behov av kompenserande åtgärder. IVL har stor erfarenhet av forskning kring försurning och svarar bland annat för att följa upp hur utsläppen av försurande ämnen och surhetstillståndet i markvattnet förändras över tid i skogsmark genom Krondroppsnätet.

Fältförsök av skogsbrukets bidrag

På IVL pågår även forskning kring skogsbrukets bidrag till försurning med hjälp av fältförsök och modeller. På så vis kan skogsbrukets försurningsbidrag jämföras med den historiska försurningen orsakad av surt nedfall. Modellberäkningarna bidrar även till att förstå hur utvecklingen förväntas bli i framtiden.


Kontaktperson
Mikael Olshammar Gruppchef Tel. 010-788 65 08 E-post: mikael.olshammar@ivl.se