Mikroskräp

Marint mikroskräp utgörs framför allt av små partiklar. Men det kan också vara textilfibrer, gummipartiklar, asfalt eller partiklar från förbränning och annat avfall. Partiklarna går inte att se med blotta ögat, men kan vara skadliga för djurlivet eftersom de kan föra med sig tungmetaller och andra skadliga ämnen in i vävnader hos vattenlevande djur. Därmed finns det även risker för människan.

Den stora mängden skräp som finns längs våra kuster är en syn som vi tvingats vänja oss vid under de senaste femtio åren. I början av 2000-talet uppmärksammades att haven dessutom innehåller oroväckande mycket mikroskopiskt stora skräppartiklar. Bara några år efter de första internationella rapporterna om förekomst av marint mikroskräp började forskare på IVL att undersöka situationen i svenska kustvatten. I början begränsades undersökningar av mikroskräp till att enbart analysera partiklar som var större än en tredjedels millimeter. Men då IVL-forskarna inkluderade även mindre partiklar än så, fann man koncentrationerna kunde vara tusen gånger högre än det man först uppmätt. Numera är mikroskräp ett forskningsfält där våra resultat fått stora internationella genomslag.

90 procent avskiljs i reningsverken

Man är fortfarande osäker på vilka som är de mest betydelsefulla källorna för mikroskräp. Stort strandskräp bryts med tiden ner till mindre partiklar, men även skräp som slängs på gator och längs vägar bryts ner till mindre fragment. De söndertrasade skräpet kan föras med dagvattnet ut till större vattendrag och så småningom nå havet. Även avloppsreningsverken är en inkörsport för mikroskräp till marin miljö. Trots att man kunnat visa att över 90 procent av det mikroskräp som hamnar i avloppsvattnet avskiljs i reningsverken är det ändå avsevärda mängder som släpps ut med det utgående vattnet.

Transporteras med havsstömmen

I havet kan mikroskräpet transporteras långa sträckor med havsströmmar, och ofta man finner förhöjda koncentrationer i områden där två strömmar möts. Ett exempel på långväga transport som berör oss, är att svenska västkusten tar emot skräp som har sitt ursprung i södra Nordsjöns kustnära städer och de floder som mynnar där. Skräppartiklarna transporteras härifrån med den så kallade Juttska strömmen, en havsström som sveper längs Jyllands västkust för att sedan göra en sväng in till svenska västkusten innan den drar vidare mot norska västkusten. Den Juttska strömmens framfart är en av anledningarna till att skräpmängderna på stränderna i Bohuslän är bland de högsta i hela Nordsjön.

IVL jobbar mot flera olika uppdragsgivare, bland annat Naturvårdsverket, Hav- och Vattenmyndigheten, länsstyrelsen och Nordiska Ministerrådet; alla myndigheter och organisationer som har tagit förekomsten av mikroskopiska partiklar på stort allvar.


Kontaktperson
Kerstin Magnusson Tel. 010-788 69 07 E-post: kerstin.magnusson@ivl.se