Nyhet 2017-06-07

”Rapporteringen om mikroplaster har varit en ögonöppnare för många”

I veckan pågår FN:s första havskonferens i New York med Sverige och Fiji som värdländer. Högt upp på agendan står problemen med plast i haven och marin nedskräpning. Aktuella frågor även i Sverige i samband med att Naturvårdsverket i förra veckan redovisade sitt regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige.

Kerstin Magnusson är ekotoxikolog på IVL Svenska Miljöinstitutet och medförfattare till IVL:s rapport om källor till mikroplast i havet som är en del i Naturvårdsverkets underlag i regeringsuppdraget.

Vilken betydelse har den senaste tidens forskning och fokus på plastskräp och mikroplast haft?

– Tidigare var ju den allmänna meningen att plastskräp i olika former mest var ett estetiskt problem, men de senaste årens forskning har fått oss att inse att problemen är långt allvarligare än så. Varje storlek av plastskräp i havet – från stort till mikroskopiskt – har någon form av skadlig effekt på de marina ekosystemen. Vi har också fått en bättre uppfattning om den bredd av olika aktiviteter som kan ge upphov till mikroplaster, förutom plastskräp är det däckslitage, arbete med plastmaterial på byggen, granulat från konstgräsplaner med mera. Jag får också intryck av att rapporteringen om mikroplaster för många människor varit en allmän ögonöppnare för miljöfrågor.

Rapporten lyfter särskilt fram däckslitage och konstgräsplaner som stora källor. Hur kan man begränsa spridningen härifrån?

– Det är förstås väldigt bra att media uppmärksammat rapporten, men det är synd att man lagt så mycket vikt vid rapportens rangordning av de olika aktiviteter som generar mikroplaster. Även om vägtrafik är den totalt största mätbara källan till mikroplaster finns det många andra källor som också är av stor betydelse. Till exempel allt det plastskräp som bryts ner till mikroplast, det är ingen tvekan om att detta är en oerhört stor och betydelsefull källa men eftersom det är omöjligt att sätta en siffra på hur stora mängder det rör sig om har det fått betydligt mindre uppmärksamhet i media än det förtjänar.

– Vad det gäller att begränsa spridningen av mikroplaster till havet är dagvatten en viktig spridningsväg och dagvattenrening anpassad för att avskilja mikroplast en central åtgärd för att minska belastningen på vattenmiljön.  

Vilka forskningsfrågor ser du som aktuella på det här området framöver?

– Det görs för närvarande en mängd bra forskning på förekomsten, spridning och effekter av mikroplast. Vad man skulle vilja se mer av är lösningsorienterat arbete, som till exempel ett globalt arbete för en effektiv hantering av avfall. Här kunde Sverige som ligger långt framme vara ledande i att exportera kunnande och tekniska lösningar. Det kan gälla allt ifrån hur man på ett effektivt sätt ska sortera hushållssopor till utformning av återvinningsstationer och rening av dagvatten och avloppsvatten.

Läs mer: Uppdaterade siffror i mikroplastrapporten

Vid frågor kontakta:
Kerstin Magnusson, kerstin.magnusson@ivl.se, tel.010-788 69 07