1. Startsida
  2. Press
  3. [2020-05-05] IVL lägger örat mot vattenytan
Reportage | 2020-05-05
Kvinna står vid vatten

IVL lägger örat mot vattenytan

Långvarigt buller från trafiken gör oss sjuka och stressade. Men hur är det med trafikbullret under ytan? Undervattensbuller får mer och mer uppmärksamhet, men vår begränsade kunskap inom området hindrar effektiva åtgärder och styrmedel.

– Det är väldigt bullrigt i havet. Ljud färdas mycket längre i vatten än i luft. En motorväg till exempel hör vi på kanske fem kilometers avstånd. Undervattensbullret från en hårt trafikerad farled kan höras på hundra kilometers avstånd, säger Torbjörn Johansson, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

De svenska kusterna är hårt trafikerade. Östersjön är ett av världens mest trafikerade vatten, varje år passerar cirka 40 000 fartyg genom Öresund. Och sjöfarten är viktig och energieffektiv, men mer sjöfart betyder mer undervattensbuller. Buller som stör marint liv och kan påverka fiskbestånd och hela ekosystem.

Undvikande beteende, minskat födosök och stress

Studier har visat hur till och med musslor, som inte ens kan höra, stressas av ljud. Tumlare undviker fartyg på avstånd över en kilometer, trots att större delen av fartygsbullret ligger vid frekvenser som inte tumlare kan höra. Andra studier har visat undvikande reaktioner, minskat födosök och ökad stress hos både fisk, marina däggdjur och ryggradslösa djur som exponerats för undervattensbuller av samma slag som fartygsbuller.

– Vi människor har ingen riktig relation till undervattensljud. Vi upplever det bara om vi dyker eller snorklar. Ljud som inte stör oss kan vara extremt störande för djur av olika arter. De kan höra andra ljud med andra frekvenser än vi, och alltså höra ljud som vi inte ens hör, säger Torbjörn Johansson.

Med ambitionen att på sikt utforska hur buller påverkar olika ryggradslösa organismer genomförde han tillsammans med Anna-Sara Krång en förstudie hösten 2019 med ljudupptagning i Gullmarsfjorden, före och efter hummerfiskepremiären. Idén var att få en uppfattning om ljudnivåerna från småbåtstrafiken.

– Sverige har fler fritidsbåtar per capita än de flesta andra länder. Trafiken av fritidsbåtar är hög under sommarhalvåret, särskilt i kustnära områden som grunda vikar, vilka utgör barnkammare för de minsta djuren, säger Anna-Sara Krång.

Till skillnad från luftbuller finns inga gränsvärden för undervattensbuller och det beror delvis på bristen på mätdata, särskilt på buller från fritidsbåtar.

Mest buller från propellern

– Vi skulle behöva veta vilka ljudnivåerna är i grunda områden, vilka nivåer som är acceptabla och vilka som ger negativ påverkan på ekosystemen. Ljudnivåerna i vattnet kan dock vara väldigt olika beroende på vattendjup, strömmar och bottentyp, säger Anna-Sara Krång.

Det är ett komplicerat forskningsområde. Och det är inte alltid så lätt att veta vad ljuden kommer ifrån.

– Det var ett ljud som återkom varje dag och försvann på natten. Små knäppljud, lite som fingrar som knäpper fast svagare. Vi trodde först att det var något fel på utrustningen. Och jag har ändå lyssnat på många undervattensljud genom åren. Vår gissning är att det kan vara ljudet från läppfisk som krossar små snäckor, men det enda vi egentligen vet är att det är något djur som är upphov till ljudet. Det illustrerar hur lite vi vet om ljuden under ytan, säger Torbjörn Johansson.

Det man vet säkert är att den största källan till buller uppstår vid så kallad propellerkavitation - när de luftbubblor som uppstår vid propellerns rörelse genom vattnet spricker. Det bästa man kan göra för att minska undervattensbullret är antagligen därför att köra så att propellern inte kaviterar - det vill säga köra långsammare.

Samtidiga mätningar i projektet Shipnoise

Med finansiering från Trafikverket ska IVL nu fördjupa sig i frågan. Det tvååriga projektet Shipnoise ska utveckla en mätstation som kan placeras intill sjöfartens farleder och oövervakat spela in buller både i luft och vatten från passerande fartyg. Med i projektet är också RISE, VTI och Furetank Rederi.

Ljud ovan vattenytan påverkar inte ljudbilden under vattnet. Buller från fläktarna går till exempel inte ner i vattnet, annat än om fläkten vibrerar i skrovet och vidare ner i vattnet. Genom samtidiga mätningar av buller över och under vattnet kommer forskarna bättre kunna förstå skillnaderna sinsemellan. Det ska också säkerställa att åtgärder som dämpar bullret i ena änden inte ökar det i den andra.

– Shipnoise kommer framförallt belysa kunskapsglappet mellan buller i luft och buller i vatten - man vet mycket mer om buller i luft och hur det påverkar miljön. Det i sig är kanske vår viktigaste pedagogiska poäng, säger Torbjörn Johansson.

Vill du veta mer?

Buller är oönskat ljud

Bullrets påverkan beror på vem som lyssnar och om lyssnaren är känslig för just det ljudet och kan höra det. Människor störs mindre av ljud som vi uppfattar som positiva, till exempel musik som vi tycker om.

Ljudvågor är tryckförändringar och mäts precis som lufttryck och däcktryck i Pascal (Pa), men för ljud används ofta enheten decibel (dB). Decibel är en lite krånglig enhet som anger hur mycket starkare än en viss nivå som ett ljud är, mätt med logaritmiska enheter. Det svagaste ljudet en frisk ung människa kan höra är ungefär 0 dB. En person som talar en meter bort ger 50-60 dB. En konsert kan vara 95-110 dB.

Ett ljuds frekvens är det som kallas tonhöjd i musiken. Frekvens mäts i Hertz (Hz), som är antal svängningar per sekund. En frisk ung människa hör ljud från 20 till 20000 Hz. Vanligt tal ligger mellan 100 och 8000 Hz.

Prenumerera på våra nyhetsbrev