Svensk luftvårdsforskning med hälsa och miljö i fokus

Luftföroreningar påverkar både vår hälsa och miljön. De gör människor sjuka och bidrar till växtskador, försurning och klimatförändringar. Resultaten från fem svenska forskningsprogram visar att luftföroreningar påverkar mer än vad som tidigare har varit känt.

  1. Startsida
  2. Luftforskning

Forskning som bidrar till en effektiv luftvårdspolitik

Förorenad luft var ett av de tidigast uppmärksammade och erkända miljöproblemen i Europa och Sverige. Många insatser för att kartlägga källor, spridning och effekter har gjorts genom åren och det har lett till en rad åtgärder för lägre utsläpp och bättre luftkvalitet på många platser. Men det är stora skillnader i utsläppsnivåer och luftkvalitet mellan olika länder och mycket arbete kvarstår. Även i Sverige, som har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar, räknar man med att över 7000 personer dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar.

En viktig del av de svenska forskningsprogrammen har varit att öka samverkan mellan forskare och beslutsfattare.
Det har bidragit till en mer effektiv luftvårdspolitik, både i Sverige och internationellt. Kunskapen har använts av myndigheter för såväl miljömålsarbetet som för Sveriges agerande inom EU och FN:s luftvårdskonvention.

Rapport sammanfattar fem svenska forskningsprogram om luftmiljö

Rapporten Achievements and experiences from science – policy interaction in the field of air pollution sammanfattar resultaten och de viktigaste vetenskapliga slutsatserna från fem svenska forskningsprogram och vilka framtida forskningsbehov som finns.

I programmen har forskare vid bland annat SMHI, Karolinska Institutet, Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Umeå universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet deltagit. Forskningen har främst finansierats av Naturvårdsverket och forskningsstiftelsen Mistra.

Omslagsbild på en raport för  luftvårdskampanj

Från försurning till hälsoeffekter – flera framsteg i forskningen för renare luft

Svenska och europeiska luftföroreningsutsläpp och deras effekter har förändrats kraftigt de senaste 20 åren. Utsläppen av de flesta föroreningar, inte minst svavel- och kväveoxider och partiklar, har fortsatt att minska medan ammoniakutsläppen varit i stort sett oförändrade. Även forskningen har utvecklats, från att framförallt fokusera på luftföroreningars effekter på ekosystem till att även inkludera människors exponering och hälsoeffekter, samt samverkan mellan luftkvalitet och klimat både på lokal och global nivå. De svenska forskningsprogrammen har på flera sätt ökat kunskapen om luftföroreningar
och hur de påverkar människa och miljö. Här följer ett urval av resultaten och slutsatserna från forskningen.

Hälsoeffekter

människor som går på en övergångställen

Luftföroreningar påverkar vår hälsa mer än vad som tidigare varit känt

De svenska studierna visar att exponering för partiklar i dieselavgaser har en direkt påverkan på hjärta och blodkärl. De visar också att det finns ett samband mellan exponering för luftföroreningar och hjärt- och kärlsjukdomar, andningsproblem, effekter på foster och koppling till demens och barnallergier.

Trots att Sverige har bland Europas lägsta halter av luftföroreningar räknar man med att över 7 000 personer dör i förtid varje år på grund av exponering för framförallt partiklar och kvävedioxid.

Höga halter av kvävedioxid i stadsmiljöer orsakas främst av den lokala trafikens utsläpp, där dieselfordon utgör ett problem.

Ekosystem

DIGITAL CAMERA

Även låga halter kväve skadar ekosystemen

Våra ekosystem påverkas också av luftföroreningar. Forskningen visar att kvävenedfallet påverkar biodiversiteten och leder till minskad förekomst av vissa ofta rödlistade växter. Nedfallet samspelar dessutom med hur vi använder marken, i första hand hur vi brukar skogen.

Forskningen har också visat att ekosystem som historiskt inte har utsatts för högt kvävenedfall kan påverkas negativt även vid relativt låga kvävedoser.

Dessutom reagerar halvnaturliga och naturliga ekosystem på förändringar i nedfall, men den kemiska förändringen sker långsamt vilket gör att de biologiska effekterna inte blir synliga förrän efter lång tid, decennier och mer. Återhämtningen i naturen från tidigare försurning går också långsamt.

Ozonskador

blad

Risken för ozonskador är större i norra Europa

Svensk forskning har varit en viktig drivkraft bakom
utvecklingen av ett nytt index för ozonexponering av vegetation.

Indexet, ”Phytotoxic Ozone Dose” (POD) tar hänsyn till hur olika europeiska klimatförhållanden påverkar ozonupptag i växternas blad och ger därmed mer korrekta bedömningar av risken för vegetationsskador.

Det nya indexet visar att risken för ozonskador, i förhållande till luftens ozonhalter, är större i norra Europa, jämfört med andra delar av Europa, på grund av de fuktiga förhållandena som främjar ozonupptag.

Indexet kan även användas för att analysera vegetationseffekter av åtgärdsförslag, och ger därmed ett bättre underlag för att motivera åtgärder.

Åtgärder

Couple walking with city bikes in Copenhagen street shopping. Urban living lifestyle. Commuting with bicycle, young students couple tourists traveling in Europe.

Ökad förståelse för kostnader och effekter av utsläppsminskningar

För att se vilka åtgärder som är kostnadseffektiva och ger effekt är det viktigt att de beslutsstödsmodeller som används är
uppdaterade med bästa tillgängliga data.

Svensk forskning har hjälpt till att förbättra kunskapen och tillgängliggöra relevanta data om nya alternativ för luftvårdsarbetet. Ökad energieffektivitet i bostäder och andra byggnader, teknik för utsläppskontroll på fartyg, samt beteendeförändringar, är alla åtgärder för vilka kunskapen kring effekt och kostnad har klargjorts av svensk forskning.

Klimat

Ett isberg

Luftföroreningar och klimatförändringar samverkar

Det finns också ett nära samband mellan luftföroreningar och klimatförändringar. Till exempel har man sett att sotpartiklar påskyndar temperaturökningen i Arktis. Minskade utsläpp av sot, bland annat från vedeldning och dieseldrivna motorer, skulle därför ha omedelbara positiva effekter på klimatet.

Forskarna räknar med att satsningar på att minska utsläppen av sot skulle kunna bromsa Arktis uppvärmning med 0.2 grader till 2050. Det finns med andra ord stora vinster att hämta i samordnade åtgärder i klimat- som luftvårdsarbetet.

Källor

Aerial view of coal power plant high pipes with black smoke moving up polluting atmosphere at sunrise.

Bättre kunskap om exponering och hur stor påverkan olika källor har

Forskning och bättre mätningar har ökat förståelsen för luftföroreningarnas källor, spridning och omvandlingsprocesser i atmosfären, vilket har lett till att modellberäkningar kan utföras med högre upplösning i tid och rum.

Befolkningsexponering för partiklar kan numera beräknas uppdelat på bidrag från närmiljö respektive andra källor, och hälsoriskerna kan vidare beskrivas i relation till utsläpp. Det har lett till att det numera går att göra bättre bedömningar av hur effektiva olika luftvårdsåtgärder är.

Framtida utmaningar

Hur kan luftvårdsforskningen fortsätta vara relevant och bidra till bättre hälsa och miljö? Forskningsbehov finns inom flera områden. Den röda tråden är ett allt starkare behov av att bättre integrera forskning om effekter och åtgärder rörande luftföroreningar och växthusgaser och att ta hänsyn till behov och möjligheter i relation till de nationella miljömålen och FN:s mål för hållbar utveckling.

Hälsoeffekter

ikon kvävedioxid

Mer kunskap om luftföroreningars hälsoeffekter

Även om sambandet mellan exponering för luftföroreningar och skadliga hälsoeffekter har bekräftats i ett stort antal studier, så finns det fortfarande viktiga forskningsluckor som måste fyllas för att främja god hälsa och välbefinnande för alla människor.

Vi behöver bland annat klargöra vilka typer av partiklar som är farligast för hälsan, och om det finns en nedre tröskel för hälsoeffekter av luftföroreningar, och hur stora hälsoeffekterna är av kvävedioxid i luft.

Stadsluft

Bostadsområde ikon

Luftkvalitet i morgondagens städer

År 2050 beräknas cirka 70 procent av världens befolkning bo i städer och det är i städer som de högsta halterna av de flesta luftföroreningar finns.

För att får fram effektiva styrmedel behövs forskning som tar hänsyn till att mycket av luftföroreningarna i en stad kommer från källor utanför stadsgränserna, att de viktigaste bidragande sektorerna till stadens luftkvalitet är olika innanför och utanför staden, samt effekter av den pågående elektrifieringen. Elektrifieringen knyter ihop energi-, transport- och industrisektorerna, vilket innebär helt nya utmaningar för forskningen.

Extremväder

Grön paraply Ikon

Framtida extremväder kan påverka exponering för luftföroreningar

Med klimatförändringar följer extremare väder med såväl kraftigare skyfall som värmeböljor och extrema torrperioder.

Risken för skogsbränder förväntas öka, vilket kan bidra till ökande partikelexponering med åtföljande hälsoeffekter. Värmeböljor och skogsbränder kan även leda till högre ozonhalter.

Nya framtidsscenarier för luftföroreningar behöver tas fram med hänsyn till extrema händelser för att förstå hur dessa påverkar våra möjligheter att nå uppsatta miljömål.

Biodiversitet

Grön Skog Ikon

Ren luft för att behålla biodiversitet samt skogens och jordbrukens produktivitet

Luftföroreningars effekt på den biologiska mångfalden är för många landekosystem så stor att den ger observerbara förändringar av växtligheten.

Miljöförändringar som orsakas av global ekonomisk utveckling och klimatförändringar riskerar att förändra dynamiken i luftföroreningarnas effekter.

Specifikt behövs ytterligare kunskap om ozon- och kväveeffekter på biologisk mångfald, på produktion av skogsråvara, liksom effekter av jordbrukets utsläpp av ammoniak och metan.

Matproduktion

havre ikon

Ökad kunskap om kopplingen mellan luftföroreningar och matproduktion

Jordens befolkning väntas växa från dagens 8 till nästan 11 miljarder i slutet av 2000-talet. Det innebär att tillgången på mat av god kvalitet kommer att vara en miljöutmaning.

Många faktorer påverkar livsmedelsproduktionen, och några av dessa är nära kopplade till luftföroreningar. Det tydligaste exemplet vi känner till idag är ozonskador på vissa grödor, men det finns fler kopplingar mellan luftföroreningar och matproduktion som behöver utforskas.

Energi

emergi ikon

Försäkra oss om att den "rena" energin verkligen är ren

Energisektorn i den industrialiserade världen genomgår idag snabba förändringar, främst drivna av försök att minska klimatförändringar.

Förändringarna minskar ofta utsläppen av både växthusgaser och luftföroreningar, men inte alltid. Ersättningen av fossila bränslen med biobränslen riskerar till exempel öka utsläppen av partiklar.

Andra förändringar vars effekter behöver belysas är den pågående integreringen av energi-, transport- och industrisektorerna, samt vidare systemeffekter av klimatstyrmedel.

Den här sidan har tagits fram i samarbete med:

Prenumerera på våra nyhetsbrev och ta del av nya projekt, forskningsresultat och andra aktuella frågor.