Försurning och övergödning i Kronobergs län: Resultat från Krondroppsnätet till och med 2020/21

Atmosfäriskt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i Kronobergs län har för det hydrologiska året 2020/21 beräknats till mellan 6 och 8 kg per hektar, med högst nedfall i länets sydvästra delar. Därmed överskrids den kritiska belastningsgränsen för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, i hela länet. Mycket kväve i markerna orsakar höga nitrathalter i markvattnet i vid störningar, till exempel stormskador. Svavelnedfallet till skogarna i Kronobergs län har minskat kraftigt och var lågt även under 2020/21, cirka 1 kg per hektar, visar mätningarna inom Krondroppsnätet. Ett omfattande, historiskt försurande nedfall under många år medför dock att vattnet i marken under rotzonen fortfarande är surt och utan buffringskapacitet. Återhämtningen från försurningen i länet går mycket långsamt. 

Sammanfattning

Denna årsrapport har skrivits inom Krondroppsnätet, där mätningarna i Kronobergs län främst finansieras av Kronobergs luftvårdsförbund men även av Naturvårdsverket. Utförare av projektet är IVL Svenska Miljöinstitutet i samarbete med Lunds universitet.

Kvävenedfallet överskrider kritisk belastning 

Atmosfäriskt nedfall av oorganiskt kväve till barrskog i Kronobergs län har för det hydrologiska året 2020/21 beräknats till mellan 6 och 8 kg per hektar, med högst nedfall i länets sydvästra delar. Därmed överskrids den kritiska belastningsgränsen för barrskog i Sverige, 5 kg kväve per hektar och år, i hela länet. Kvävenedfallet, beräknat som ett yttäckande medelvärde för hela länet, har dock minskat med 38 % under tjugoårsperioden 2001–2021. 

Halterna av nitrat i markvatten är genomgående låga i ostörd skog i länet. Stormskador har dock resulterat i perioder med ökade halter av nitrat i markvattnet. Det är viktigt att skogen fortsätter ta upp allt kväve som kommer med nedfallet för att minimera ett diffust kväveläckage till grund- och ytvatten i länet.

Svavelnedfallet har minskat kraftigt men återhämtningen från försurning går långsamt

Försurningen av sjöar och vattendrag i Kronobergs län är omfattande och förutsägs bestå under lång tid framöver. Det har dock skett en kraftig minskning av svavelnedfallet, med mellan 76 och 94 %, i länet under de senaste tjugo åren. Detta beror på minskade utsläpp av svavel från Sverige och övriga Europa. Sänkt svavelhalt i fartygsbränsle för Östersjön och Västerhavet från 1 januari 2015 kan ha spelat roll. Numera ligger det årliga svavel­nedfallet på omkring 1 kg per hektar, jämfört med 5 till 8 kg per hektar i slutet av 1990-talet. 

Det sker en varierande och otillräcklig återhämtning från försurning av markvatten i skogsmarken i länet, särskilt vid granytorna i Angelstad och Tagel. För att markvattnet ska bidra till en återhämtning från försurning i sjöar och vattendrag måste den syra­neutrali­serande förmågan (ANC) ligga på ett värde som är klart högre än noll. Vid länets provytor ligger ANC i markvattnet kring eller under noll, och särskilt i Angelstad beräknas kraftigt negativa värden. Vid Angelstad förekommer också för­höjda halter av toxiskt oorganiskt aluminium. 

För att mark och vatten ska återhämta sig från försurning, och miljömålet Bara naturlig försurning ska uppnås, krävs fortsatt lågt svavelnedfall, att nedfallet av kväve inte överskrider vad skogen kan ta upp samt att skogsbrukets för­surnings­­­påverkan hålls på en låg nivå.

Prenumerera på våra nyhetsbrev