Metaller i mossa i Kalmar län samt i humus vid SAFT AB, 2020

På uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund och SAFT AB har IVL Svenska Miljöinstitutet AB utfört förtätningsmätningar av halter av metaller i mossa och humus insamlade i Kalmar län under 2020. Metallhalterna av arsenik, järn, krom och aluminium ökade mellan 2015 och 2020 års mossundersökningar i bakgrundsmiljön i Kalmar län, medan bly-, koppar- och nickelhalterna minskade. När det gällde förtätningsproverna vid de olika kategorierna så ökade kvicksilver- och aluminiumhalterna mellan 2015 och 2020 för kategorin Glasbruk, medan blyhalterna minskade för kategorin Metallindustri. Även i mossproverna insamlade vid SAFT så ökade halterna av kvicksilver, zink och aluminium mellan 2015 och 2020. För övriga metaller och kategorier fanns inga statistiskt signifikanta förändringar. Detsamma gällde för de olika metallerna i humusproverna insamlade vid SAFT.

Sammanfattning

Metoden att använda mattbildande mossor som bioindikator för metaller och kväve ger en god bild av nedfallet över Sverige. I Kalmar län har förtätande undersökningar av metallhalter i mossa, på uppdrag av Kalmar läns Luftvårdsförbund, tidigare genomförts fem gånger sedan 1989. Förtätningsundersökningarna har fokuserats på att provta i närheten av glasbruk, gruva, massa-, metall-, mineralindustri samt i stadsmiljö. I samband med förtätningsstudien 2020 har SAFT AB valt att även analysera humusprover. Undersökningarna vid SAFT AB har genomförts sedan 1969 (mossa) respektive 1981 (humus).

Generellt var halterna av arsenik, bly, järn, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, aluminium, molybden och mangan i förtätningsundersökningens mossprover låga. Halterna av zink-, kobolt- och antimonhalterna var i förtätningsproverna generellt något högre jämfört med halterna i bakgrundsundersökningen.

Resultaten från humusproverna är tänkta att ge ett ackumulerat mått på metallbelastningen i marken. Variationen i humusens metallhalter var dock stor både mellan delproverna från provplatserna och mellan de olika åren. För arsenik, kadmium, järn, krom, kobolt, nickel, aluminium, molybden och vanadin uppmättes den högsta halten vid provpunkten närmast anläggningen.

Nedan visas resultaten från trendanalysen med Mann-Kendal för de perioder och de metaller där den kunde genomföras.

·        Under de senaste 30 åren har medianhalten i mossa för bakgrundsmiljön minskat signifikant för bly, kadmium, koppar, nickel, krom och vanadin. 

·        Under de senaste 31 åren har medianhalten i mossa för kategorin Glasbruk minskat signifikant för bly, kadmium och koppar. 

·        Under de senaste 31 åren har medianhalten i mossa för kategorin Massaindustri och Metallindustri minskat signifikant för bly. 

·        Under de senaste 31 åren har medianhalten i mossa för kategorin Mineralindustri minskat signifikant för bly och krom. 

·        Under de senaste 31 åren har medianhalten i mossa för kategorin Stad minskat signifikant för koppar och vanadin. 

Under de senaste 29 åren fanns inga statistiskt signifikanta förändringar av kadmium- och nickelhalterna i mossan och humusen insamlade vid SAFT AB.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-12-17

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen