1. Startsida
  2. Press
  3. [2020-05-05] Sverige kan bli fossilfritt, utan att välfärden kollapsar
Analys och kommentarer | 2020-05-05
Lars Zetterberg

Sverige kan bli fossilfritt, utan att välfärden kollapsar

Sverige har unikt goda möjligheter att bli världens första koldioxidneutrala land till år 2045. Det är något som regeringen stakat ut som mål i det klimatpolitiska ramverket men som många, i alla fall tills helt nyligen, betraktat som en orealistisk dröm.

Vi på IVL Svenska Miljöinstitutet tror att det är möjligt. Vi ser det i den forskning som sker varje dag på institutet och vi ser det genom forskningsprogrammet Mistra Carbon Exit, ett program IVL står som värd för och som jag leder. Målet är inom räckhåll, men vi måste våga förändra samhällsstrukturen. En klimatomställning kommer innebära helt nya sätt att transportera oss, bygga hus och vägar och producera material och el.

Det handlar inte bara om kostnader

Det positiva är att nästan all nödvändig teknik är här eller på gång, även om den behöver skalas upp. Och även om den är dyr för vissa av aktörerna så blir kostnaden inte så hög om man sprider ut den över hela samhället. Det har vi visat i programmet. Det negativa är att mycket av det här har vi känt till i åratal utan att det hänt så mycket. Det finns många små och större barriärer att ta sig förbi. Det finns till exempel ingen lönsamhet i att bygga klimatneutralt. Det är fortfarande billigare att fortsätta släppa ut.

Men det handlar inte bara om kostnader. Ibland är vanor och attityder viktigare. Det kan ta emot att välja bort den egna bilen och gå över till att samåka eller åka kollektivt. Men vår forskning visar att om man provat att samåka en gång så blir det mycket enklare att fortsätta sedan.

Tekniska utvecklingsvägar beskriver hur Sverige kan nå nettonollutsläpp

Men får vi inte räkna med att allt blir mycket dyrare om vi ska leva koldioxidneutralt? Nej, så behöver det inte bli. För den enskilda industrin som producerar exempelvis stål eller cement kan det handla om stora kostnader att ställa om. En sådan omställning måste ske på ett klokt sätt så att inte industrin lämnar landet. Men om kostnaden istället fördelas över hela värdekedjan blir det bara marginellt dyrare för slutkonsumenten. Våra forskare har visat att om man skulle bygga en bostad i klimatneutral betong skulle den bli cirka en halv procent dyrare. För en lägenhet i en storstad är det inte mer än ett snäpp i budgivningen.

Åtgärder längs med värdekedjan

Nu går forskningen i Mistra Carbon Exit in i en skördetid där det finns en hel del intressanta resultat att hämta hem. Vi har färdigställt så kallade tekniska utvecklingsvägar som beskriver hur Sverige kan nå nettonollutsläpp. Dessa ligger till grund för att analysera vilka styrmedel och affärsmodeller som kan driva fram omställningen. Det finns även resultat från studier om attityder som är viktiga. När vi kopplar ihop teknik med beteenden och styrmedel, då har vi kommit med något verkligt nytt. Vi har också valt att se omställningen genom ett värdekedjeperspektiv, det är också nytt.

Vi tänker att man bör sätta in åtgärder på de ställen i värdekedjan som ger maximal effekt i konsumentledet. Det kan vara tidigt i värdekedjan så att man tar fram nya material. Eller i slutledet genom att prissätta koldioxid så att konsumenten väljer klimatvänligt, eller så att stora upphandlare som exempelvis Trafikverket ställer klimatneutralitet som krav.

Klimatomställningen kan inverka även negativt på naturmiljöer

Men hur kommer klimatomställningen att påverka andra miljöfaktorer? Den kommer tveklöst att stressa samhället och miljön. Vissa saker kommer att bli bättre, till exempel förväntar vi oss att stadsluften blir bättre. Men den kan också inverka negativt på naturmiljöer. Vi kommer att behöva dra ledningar genom känsliga områden, som ett exempel. Det går kanske inte att undvika men vi måste vara medvetna om att det sker och hur.

Kontakt:

Prenumerera på våra nyhetsbrev