Framtidens trähus - energieffektiva med god innemiljö

I projektet "Framtidens Trähus - Energieffektiva med god innemiljö" har IVL som mål att miljömässigt utveckla och utvärdera energieffektiva och sunda bostäder i trä genom att delta i uppförandet av Kvarteret Portvakten i Växjö från idéstadium via byggnation och idrifttagning. Portvakten har kombinerat träbyggnadsteknik med koncept för mycket låg energianvändning, och två byggnader som ägs av Hyresbostäder i Växjö har uppförts med tekniken. Inom detta projekt analyserades byggnad (A1), som ligger på den nordvästra delen av byggplatsen som kallas Portvakten Söder. Tidigare har rapporten " Framtidens trähus – energieffektiva med god innemiljö. Documentation of project’s development, planning, and building phases. Building’s energy performance " publicerats som beskriver projektets utvecklings-, planerings- och byggfaser. I denna rapport redovisas uppföljningen av byggnad (A1) med kvalitativa och kvantitativa analyser av uppmätta energiprestanda, brukar- och drifterfarenheter samt beräkning av byggnadens miljöprestanda genom livscykelanalys (LCA) med verkliga driftdata. Även byggnad B1 har analyserats för uppmätt energiprestanda samt brukar- och drifterfarenheter för att kunna jämföra med resultaten från byggnaden A1. I energiprestandan har energianvändning uppmätts för uppvärmning, varmvattenanvändning, elanvändning (hushålls- och fastighetsel), återvunnen energi från avloppsvattenvärmeväxlaren och inomhustemperaturen registrerats i några representativa lägenheter. Under den analyserade perioden var den uppmätta energianvändningen för uppvärmning (normaliserad) mer än dubbel så hög jämfört med beräknade värden (22,2 kWh/m2 jämfört med 8,9 kWh/m2). Förklaringen tros ligga i injusteringsproblem av tekniska system, låg uthyrningsgrad och hur brukarna nyttjat lägenheterna under den analyserade perioden. Den köpta volymen av tappvarmvatten är nästan hälften av svenska genomsnittet för 2009, vilket är i linje med den beräknade mängden som ges i de svenska frivilliga passivhuskriterierna [12]. Om uppmätt energianvändning för uppvärmning och varmvatten justeras till 100% uthyrningsgrad motsvarar denna siffra en fjärdedel av den energi som används i ett genomsnittligt svenskt flerfamiljshus (under perioden 2005-2009) [27]. Fastighetsel, som förutom el för belysning av gemensamma utrymmen och hiss inbegriper el för fläktar och pumpar, utgör en betydande post, motsvarande nästan 20% av den totala energi som används i byggnaden A1. Under den analyserade perioden motsvarar det dubbelt så mycket jämfört med rekommendationerna i de svenska frivilliga passivhuskriterierna.  Inomhustemperaturer under sommarperioden, vilket var ett bekymmer under projektets utvecklingsfas, visade goda resultat under mätperioden. Inomhustemperaturen var jämn i de övervakade lägenheterna oavsett deras läge och beläggning (uthyrningsgrad). Effektiviteten av avloppsvärmeväxlaren kunde inte bedömas på grund av den låga uthyrningsgraden av huset. Den totala viktade köpta energin i Portvakten Söder var 61,1 kWh/m2a (Byggnad A1) och 45 kWh/m2a (Byggnad B1), vilket var lägre för båda byggandera jämfört med andra energisnåla flerbostadshus, som Värnamo, Frillesås, Lidköping, och de renoverade lägenheterna i Brogården i Alingsås. Skillnaden i uppmätt energiprestanda mellan byggnaderna A1 och B2 kan förklaras av hur elanvändningen för fastighetselen i de två byggnaderna mäts. Elmätaren för fastighetselen i byggnaden A1 registrerar även el som används i förrådet (separat byggnad) där pumpar för vattencirkulationen för båda byggnaderna är belägna. Livscykelanalysen av Portvakten Söders byggnad visar att den minskade energianvändningen för uppvärmning gör att hushållselsanvändning nu står för den procentuellt största andelen av primärenergianvändningen sett på 60 års drift. En lösning skulle kunna vara att installera solceller för att minska denna miljöpåverkan, men då ska analysen också inkludera miljöpåverkan från produktion och drift av solceller. Den minskade energianvändningen för uppvärmning får vidare effekten att den procentuella andelen av den totala miljöpåverkan från produktion av byggmaterial ökar. En slutsats från utvärderingen är att analys av energiprestanda under första årets drift bör undvikas. Ytterligare en vintersäsong bör förlöpa för justering av system under en mer normal uthyrningsgrad av lägenheter. Detta blir särskilt viktigt för lågenergihus där energiåtervinning från människor och apparater ingår i energikonceptet. Även avloppsvärmeväxlaren kräver att byggnaden är fullt belagd för att kunna fungera optimalt.

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-05-05

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen