Bottensedimentens roll i övergödningen av Östersjön undersöks
Att bottensedimenten har stor betydelse för fosforomsättningen i Östersjön, liksom i andra sjöar och hav är välkänt. Trots detta är kunskapen om hur mycket fosfor som egentligen finns lagrad i bottnarna och hur mycket som kan läcka ut tämligen begränsad. På IVL pågår nu flera projekt som syftar till att inventera havsbottnarna och undersöka olika åtgärder för att binda fosforn i sedimenten.
I det EU-finansierade Interreg-projektet SEABED kartläggs fosforförråden i skärgårdens bottnar längs Svealandskusten och även i Ålands och sydvästra Finlands skärgårdar. Sedimentationen och förändringar i fosforförrådet i några utvalda fjärdar mäts också.
Med hjälp av datamodeller kan sedan sedimentens betydelse för vattenkvaliteten i skärgården utvärderas. I ett annat EU-finansierat projekt, WEBAP (Wave Energized Baltic Aeration Pump), testas syresättning av havsbotten som en metod för att åtgärda problemet med döda bottnar och algblomning i Östersjön. Med hjälp av vågkraft pumpas syrerikt ytvatten ner till bottnarna och därmed förväntas fosfor, som gått i lösning på grund av dagens syrebrist, återigen bindas till bottensedimentet.
Om metoden visar sig fungera finns möjligheter att förbättra miljötillståndet i större skala. IVL är även involverat i en studie i Östhammarsfjärden där bottensedimenten ska behandlas kemiskt för att mer effektivt kunna hålla kvar fosforn.
Förutom att projekten kan ge praktisk nytta lokalt så bidrar de till att öka kunskapen om hur fosfor omsätts i Östersjöns sediment.
För mer information kontakta:
Christian Baresel, christian.baresel@ivl.se eller se www.webap.ivl.se
Fler nyheter
-
4 sep 2024 | reportage
-
22 aug 2024 | nyhet
-
16 aug 2024 | pressmeddelande
-
28 jun 2024 | nyhet
-
13 jun 2024 | debatt
-
17 maj 2024 | nyhet
Prenumerera på våra nyhetsbrev
Du behöver tillåta cookies (kakor) i kategorin ”Funktionella kakor” för att kunna anmäla dig till vårt nyhetsbrev. Tillåt dessa cookies