1. Startsida
  2. Press
  3. [2021-10-27] COP26: Klimatförändringarna märks allt tydligare – det ger tyngd åt mötet
nyhet | 2021-10-27
Åsa Romson på klimatmötet i Paris COP21, 2015.

Åsa Romson på klimatmötet i Paris, 2015. Foto: IISD ENB

COP26: Klimatförändringarna märks allt tydligare – det ger tyngd åt mötet

FN:s stora klimatmöte COP26 i Glasgow ses som det viktigaste globala klimatmötet sedan mötet i Paris 2015. Då enades världens länder om att försöka begränsa den globala upphettningen till så långt under 2 grader som möjligt och sträva mot 1,5 grader. Nu handlar det om att hålla liv i det löftet, att få de stora utsläppsländerna att skärpa sina klimatmål och att rika länder ska bidra med mer pengar till omställning, teknikutveckling och klimatanpassning.

Åsa Romson, som idag är forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet, deltog i sin roll som miljö- och klimatminister i förhandlingarna 2015.

Vad är din lägesbild inför årets möte – finns det något område där du tror att vi kommer se framgångar i Glasgow?

– Det faktum att klimatförändringarna märks allt tydligare på många platser, som vi bland annat såg i Europa denna sommar, det talar för att klimatmötet ges extra tyngd och exempelvis kan det komma beslut som stärker arbetet med klimatanpassning och då också de stöd som utvecklingsländer behöver. Även IPCC:s senaste rapport ger understöd till att mötet beslutar om mer kraftfulla gemensamma åtaganden för klimatanpassning, till exempel med ett globalt mål för klimatanpassning.

Vad definierar ett framgångsrikt COP26? Vilka frågor måste prioriteras?

– Ett klimatmöte inom FN betecknas som lyckat om det som länderna i konsensus beslutar åtminstone till en del är både konkret och steg framåt. För mötet i Glasgow behövs att fler av länderna med stora utsläpp annonserar att de skärper sina klimatmål men också att de rika länderna bidrar med mer pengar till utvecklingsländer för stöd till både en klimatsnål utveckling och till klimatanpassning. Det behöver även tas steg för att få klart det som kallas Parisavtalets regelbok och som är kvarvarande frågor från 2015, bland annat hur artikel 6 om marknadsbaserade instrument ska fungera.

Vad händer om klimatförhandlingarna misslyckas?

– Världen har knappast råd med ett nytt tydligt misslyckande i klimatförhandlingarna så som vi såg i Köpenhamn 2009, det vore ett bakslag. Men samtidigt står processen mer robust nu när ramarna är satta med Parisavtalet så vidare förhandlingar för att få fram nya klimatmål i länder med stora utsläpp kommer fortsätta även om det kanske inte kommer fram just till detta möte. De som förlorar mest på om förhandlingarna inte går i lås nu utan skjuts på framtiden är alla aktörer som nu rustar sig för en ny tid utan fossila bränslen och som behöver se att den förändringen har stöd från lagstiftare och i ekonomiska beslut.

Om du får önska, vad skulle du vilja se för genombrott i Glasgow?

– Jag skulle gärna se mer diskussioner kring hur verksamheter som har släppt ut mycket växthusgaser kan komma att få betala för de skador som nu uppstår på grund av klimatförändringarna. Även frågan kring konsumtionsbaserade utsläpp, till exempel från flyg eller via import av varor, vore bra om mötet kunde diskutera och ge stöd till hur redovisningar kunde se ut nu när Sverige bygger upp en sådan redovisning.

Sverige med flera länder har minskat utsläppen markant sedan 1990 men de globala utsläppen ökar. Hur kan små länder som Sverige gå före och påverka andra länders klimatambitioner och vilka svenska åtgärder gör störst nytta globalt sett?

– De globala utsläppen ökar för att den ekonomiska utvecklingen fortfarande sker enligt det gamla receptet med kolkraft i utvecklingsländer och ökad konsumtion av energi och prylar som även vi i Sverige medverkar till. Sverige kan påverka hur andra länder ser på klimatfrågorna och möjligheterna att genomföra en omställning exempelvis genom att visa att vi som rik välfärdsnation kan minska utsläppen ner till en hållbar nivå, men också genom att vara med och utveckla klimatsmarta lösningar som funkar i andra länder som fjärrkyla, biogastransporter och stålframställning med hjälp av grön vätgas.

Vid frågor, kontakta:
Åsa Romson, asa.romson@ivl.se, tel. 010-788 66 75

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2021-10-28

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen