1. Startsida
  2. Press
  3. [2022-03-03] Beteende och livsstil har stor betydelse för klimatpåverkan från byggnader
nyhet | 2022-03-03
byggnad vid vatten

Beteende och livsstil har stor betydelse för klimatpåverkan från byggnader

Energianvändningen i byggnader med samma funktion varierar stort beroende på beteendemässiga faktorer. Men trots att vår livsstil har betydande effekter på energianvändningen saknas såväl tydliga kategoriseringar över beteendemässiga åtgärder som uppskattningar av dess potential för att begränsa klimatförändringarna, visar ny forskning från IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Det är tydligt att forskningen har försummat icke-tekniska åtgärder för att begränsa klimatförändringarna, kanske på grund av svårigheten att mäta effekten av beteendemässiga åtgärder, säger Érika Mata, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

När det gäller beteende i förhållande till klimatpåverkan från byggnader handlar det om både enstaka val vi gör som konsumenter till den vardagliga användningen av byggnaden och den utrustning som finns i den. Köper vi LED-lampor eller glödlampor till exempel och släcker vi efter oss eller inte? Designas byggnaden för anpassning och ombyggnad? Sorteras byggmaterial för återanvändning vid rivning?

Den stora energibesparingspotentialen finns framförallt i utvecklade länder och i bostadshus, visar studien, även om den varierar kraftigt mellan regioner och åtgärder. Den största potentialen finns i den cirkulära och delande ekonomin, vilka kan minska klimatpåverkan med mellan 25–70 procent. För andra åtgärder ligger de flesta potentialerna mellan 5 procent och 30 procent.

För att minska utsläppen genom beteendeförändringar föreslår forskarna en taxonomi som täcker efterfrågan (bibehållen/minskad), perspektiv (individuella/kollektiva) och direkt energianvändning (ja/nej) enligt fem typer av icke-teknologiska åtgärder:

  • Aktiv och passiv styrning
  • Efterfrågeflexibilitet
  • Tillräckliga komfortnivåer
  • Cirkulär och delande ekonomi
  • Organisatoriska och sociala innovationer

Forskarna identifierade även en snedvridning i forskningslitteraturen med stor täckning över Europa och Nordamerika och väldigt lite från Afrika, Mellanöstern, Latinamerika, Karibien samt Östeuropa och västra Centralasien. Även intressentperspektiv och åtgärder som handlar om cirkulär och delande ekonomi, efterfrågeflexibilitet över tid samt organisatoriska och sociala innovationer saknas i hög grad i forskningslitteraturen.

Mer forskning behövs också för att ta fram underlag kring rekyleffekter som kan motverka klimatfördelar av icke-teknologiska lösningar, affärsmodeller som kan demonstrera deras ekonomiska genomförbarhet och styrmedelsåtgärder, menar forskarna i studien.

– Att verkställa styrmedel som riktar sig mot människors livsstil är känsligt. Det är viktigt att beteendebaserade styrmedel integreras i klimatpolitiken och förstås i en socioekonomisk kontext, säger Érika Mata.

Läs artikeln Non-technological and behavioral options for decarbonizing buildings – A review of global topics, trends, gaps, and potentials Länk till annan webbplats.

För mer information, kontakta:
Érika Mata, tel. 010-788 68 39

Arkiv för nyheter och pressmeddelanden

Prenumerera på våra nyhetsbrev

Sidan senast ändrad: 2022-03-03

IVL Svenska Miljöinstitutet

Om oss

IVL Svenska Miljöinstitutet är ett oberoende forskningsinstitut med Sveriges bredaste miljöprofil.

Tillsammans med näringsliv, myndigheter och forskningsvärlden driver vi på omställningen till det hållbara samhället – från vetenskap till verklighet.

Följ oss

Ikon med LikedIn
Ikon med twitter
Ikon med facebook

Karriär

© 2022 IVL Svenska Miljöinstitutet AB | Om Cookies | Hantering av personuppgifter

Ikon med kryss
Till toppen