Stockholm +50: ”Omställningen kräver betydligt större förändringar”

I veckan samlas världens ledare för klimatmötet ”Stockholm+50”. Det är då 50 år sedan FN:s första miljökonferens ägde rum, Stockholmskonferensen 1972. Mötet ska bidra till att öka takten i omställningen mot en mer hållbar framtid och samla det internationella samfundet bakom stärkt samarbete och handling.

– Stockholmskonferensen satte miljön på den politiska agendan och visade att miljöfrågorna kräver ett gemensamt, globalt ansvar, säger John Munthe, forskningschef på IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Konferensen var också mycket betydelsefull för IVL, som bildades redan 1966, och den verksamhet som utvecklades åren efteråt, bland annat på luftområdet.

Konferensen som hölls 1972 resulterade i den så kallade Stockholmsdeklarationen, som innehöll flera principer som är viktiga för miljöförvaltningen än idag. Andra resultat av mötet var att FN:s miljöprogram UNEP bildades och att Världsmiljödagen 5 juni instiftades. Konferensen öppnade också för internationellt miljösamarbete inom luftvårdsarbetet Öppnas i nytt fönster..

– I flera av de miljöfrågor som var stora på 70-talet som försurning, ozonlagret och kvicksilver har miljöarbetet varit framgångsrikt. Samtidigt står vi idag inför stora globala utmaningar som klimatförändringen, vattenbrist och vår ständigt växande konsumtion.

Inom luftvårdsforskningen har Sverige på många sätt varit framgångsrikt och ökat kunskapen om luftföroreningar och hur de påverkar människa och miljö Pdf, 2.8 MB, öppnas i nytt fönster..

Idag ser vi sällan någon rök från fabriksskorstenar, i alla fall inte i Sverige, och vi kan med glädje se att utsläppen av exempelvis partiklar och svaveldioxid från industrier och värmeverk har minskat med hela 90 procent. Det betyder inte att vi kan slå oss till ro. Fortfarande orsakar luftföroreningar från framförallt trafiken många förtida dödsfall, både i Sverige, Europa och resten av världen Öppnas i nytt fönster..

– I Sverige och den rika delen av världen lyckas vi bra på områden där vi kan lösa problemen med stegvisa tekniska förändringar, till exempel att minska utsläpp av föroreningar till luft och vatten, och att begränsa användningen av vissa kemikalier. Det ska vi vara stolta över. Sämre är måluppfyllnaden när den kräver stora förändringar i hur vi nyttjar naturresurser och producerar den energi och de varor och material vi konsumerar, säger John Munthe.

Målkonflikter behöver hanteras

Sverige når inte målen inom ramen för FN:s konvention för biologisk mångfald och ligger inte heller i linje med vad som krävs enligt Parisavtalet.

– Det är sorgligt men inte oväntat att vi ligger så långt ifrån att uppfylla de mål och åtaganden vi satt upp. Jag tror ett grundproblem är att omställning till ett miljömässigt hållbart samhälle kommer att kräva betydligt större förändringar än man insett när målen sattes. Till detta kommer målkonflikter som uppstår när stora förändringar sker – här finns flera aktuella exempel i Sverige med utbyggnaden av vindkraft, hur vi nyttjar vår skogsråvara och om vi ska utvinna de metaller som behövs för elektrifieringen av bland annat transportsektorn. Målkonflikterna uppkommer både mellan olika miljö- och klimatmål men även mellan samhällsmål som rör välfärd och människor möjligheter att leva sitt liv och miljö- och klimatmål, säger John Munthe.

Mötet som hålls nu i Stockholm arrangeras under namnet ”A healthy planet for all – our responsibility, our opportunity." Innebörden är att alla länder har ett gemensamt ansvar för de globala utmaningarna, som klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald, och för att hitta lösningar som kan bidra till en hållbar framtid.

– Det finns flera goda initiativ och ett förändringsarbete har inletts i flera sektorer som ger anledning till framtidstro. Men vi måste fortsätta med stora satsningar på forskning och innovationer för kunskap och hållbara lösningar men också om implementering och för att utveckla hur vi hanterar målkonflikter och samtidigt bevarar våra grundläggande demokratiska principer och möjligheter till utveckling av näringsliv, arbetstillfällen och välfärd, säger John Munthe.