1. Startsida
  2. Press
  3. [2016-10-14] Skärpta utsläppskrav – ny rapport visar vad som händer med reningsverkens totala miljöpåverkan
Pressmeddelande | 2016-10-14

Skärpta utsläppskrav – ny rapport visar vad som händer med reningsverkens totala miljöpåverkan

Sveriges reningsverk kan vänta sig skärpta utsläppskrav för att minska övergödningen av våra hav. Men vad innebär de skärpta kraven för den miljöpåverkan som reningsverkens processer ger upphov till? Kan den sammanlagda miljöpåverkan när allt kommer omkring till och med bli större när reningsverken måste ändra sina reningsprocesser? IVL Svenska Miljöinstitutet har studerat frågan ur ett systemperspektiv.

– Man kan säga att vi har tagit fram en karta över total miljöpåverkan som reningsverken kan använda sig av för att se vad olika förändringar får för effekt när det gäller övergödning, men också när det gäller till exempel klimatpåverkan och användningen av ändliga materialresurser, säger Linda Åmand, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Kartan är resultatet av ett omfattande modelleringsarbete, där forskare från IVL och SP Urban Water har kombinerat matematiska processmodeller med livscykelanalys. Tre svenska reningsverk har stått i fokus för studien: Käppalaverket i Lidingö, Henriksdals reningsverk i Stockholm och Kungsängsverket i Västerås.

I studien har de utgått från ett scenario där utsläppskraven skärps så att det avloppsvatten som släpps ut får innehålla högst 6 mg kväve och 0,2 mg fosfor per liter. Det är en sänkning från dagens utsläppskrav som är 10 eller 15 mg kväve och 0,3 mg fosfor per liter vatten.

– När utsläppsvillkoren skärps kan det få stor effekt på miljöpåverkan från reningsverkens processer i förhållande till mängden vatten som renas, men det behöver inte få det. Det som framför allt påverkar utfallet är vilken reningsprocess som används i dag och i framtiden, hur den direkta lustgasavgången från det biologiska reningssteget ändras vid skärpta utsläppskrav samt varifrån kolkällan kommer, säger Linda Åmand.

Alla reningsverk i studien behöver tillsätta kolkälla för att få ner utsläppen av kväve till 6 mg per liter. Om metanol används kan användningen av fossila resurser trefaldigas.

– Här kan reningsverken göra stor skillnad genom att titta på mer miljövänliga alternativ till metanol och etanol. Tyvärr är dessa alternativ ofta dyra i inköp.

Användningen av kemikalier i processerna kan komma att öka när utsläppskraven skärps. Fällningskemikalier för ökad fosforavskiljning eller kemikalier för tvätt och rengöring av mer avancerad reningsteknik kan bidra till en kraftigt ökad användning av ändliga materialresurser.

– Att jämföra olika typer av miljöpåverkan med varandra är knivigt eftersom man jämför miljöpåverkan som uppkommer lokalt, till exempel i en sjö eller annat vattenområde, med global miljöpåverkan från till exempel utsläpp av växthusgaser. Men i miljöarbetet handlar det om att kunna arbeta mot flera mål samtidigt, vilket våra resultat bekräftar, säger Linda Åmand.

Studien har finansierats av Svenskt Vatten Utveckling, de tre medverkande VA-organisationerna och Stiftelsen IVL.

Vid frågor kontakta:
Linda Åmand, linda.amand@ivl.se, tel. 010-788 66 19

Arkiv för nyheter och pressmeddelanden

Prenumerera på våra nyhetsbrev