Lönsamt med hållbar utveckling i Arktiska rådets medlemsländer

Investeringar i teknik och åtgärder som minskar utsläppen av luftföroreningar och användningen av fossila bränslen är samhällsekonomiskt lönsamma. Det visar en analys som IVL-forskare har gjort med fokus på länderna inom Arktiska rådet.

Arktiska rådets medlemsländer - USA, Kanada, Ryssland samt de nordiska länderna - står för 30 procent av världens produktion av fossila bränslen och för 20 procent av de globala energirelaterade klimatutsläppen.

– Den samhällsekonomiska nyttan med en kraftfull omställning i dessa länder är enorm och överväger kostnaderna med bred marginal, säger Pontus Roldin, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Han är medförfattare till en studie som har analyserat kostnaderna och nyttorna av att införa omfattande åtgärder för att minska utsläppen av luftföroreningar och kortlivade klimatpåverkande ämnen. Forskarna har även analyserat ett mer ambitiöst scenario som omfattar minskad användning av fossila bränslen (kol, olja och gas) i linje med tvågradersmålet.

Av de effekter som går att kvantifiera ligger de ekonomiska vinsterna till största delen i begränsade kostnader för sjukdomar och dödsfall kopplade till luftföroreningar och värmeböljor, samt för jordbruksskador orsakade av klimatförändringar.

– Det är värt att notera att det finns ett starkt samband mellan globala klimatförändringar och dödlighet, framför allt kopplat till värmestress, säger Pontus Roldin.

Klimatutsläppen kostar 1400 miljarder euro per år

Ur ett rent ekonomiskt klimatförändringsperspektiv visar analysen att utsläppen från Arktiska rådets länder under ett enda år kostar samhället 1400 miljarder euro, motsvarande 5 procent av ländernas samlade BNP. Kostnaderna för luftföroreningars påverkan på människors hälsa uppskattas till runt 700 miljarder euro per år.

– Men kostnaderna för att ställa om är också enorma, och de som måste betala - energiproducenter och industrier till exempel - behöver starkare incitament än de har idag. Styrmedel som till exempel utvidgad utsläppshandel eller koldioxidtullar är en väg framåt, säger Jenny von Bahr, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet som också arbetat med analysen.

Studien ingår i det EU-finansierade forskningsprogrammet ABC-iCAP, Arctic Black Carbon impacting Climate and Air Pollution. Den samhällsekonomiska analysen visar dock att just black carbon har betydligt mindre betydelse för de globala klimatförändringarna än växthusgaserna koldioxid och metan.

Planerar för ökad olje- och gasproduktion

– Det är fortfarande viktigt med specifika åtgärder för att minska utsläppen av black carbon, särskilt i den arktiska miljön, men det är ofrånkomligen produktionen och användningen av fossila bränslen som måste minska snabbt, säger Pontus Roldin.

– Tekniska åtgärder för att minska utsläppen av black carbon och metan får inte bli en ursäkt för att inte minska utsläppen av koldioxid. I dag har flera arktiska länder svårt att få ihop kalkylen. Kanada och USA till exempel planerar fortsatt ökad produktion av olja och gas samtidigt som man vid senaste klimatmötet COP28 lovade minskade utsläpp i linje med Parisavtalet.

Läs mer i policy briefen Socio-Economic Analysis of Air Pollution and Climate Forcer Emission Reductions in the Arctic Council Member States. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Studien publiceras i sin helhet senare i vår.

Läs mer om projektet ABC-iCAP

För mer information, kontakta:
Pontus Roldin, tel. 010-788 67 32