Skogen är Sveriges guld i klimatomställningen – men räcker den till?

Den svenska skogen ska räcka till mycket, och kanske ännu mer i framtiden: mer virke, mer biobränsle, mer förnybara produkter som ska ersätta plast. Samtidigt ska skogen bidra med kolsänka, rymma hög biologisk mångfald och vara en plats för rekreation. Hur ska ekvationen gå ihop, är det ens möjligt? Forskare vid IVL utvecklar verktyg som kan ge en bättre helhetsbild av hållbarheten i svenskt skogsbruk och vilka avvägningar som behöver göras.

Utredningar både i Sverige och inom EU pekar på att alla positiva aspekter kring skogsbruk – full klimatnytta, maximal biologisk mångfald, höga sociala värden och hög ekonomisk avkastning inte kommer att kunna uppnås fullt ut. Politiska avvägningar och kompromisser kommer att vara nödvändiga.

– Frågan om hur skogen ska hanteras är så pass polariserad att det kommer bli upp till politikerna att besluta om hur skogarna ska brukas. Då är det viktigt att besluten som de tar är baserade på välgrundade bedömningar och kunskapsunderlag, säger Eskil Mattson, forskare i skog och ekosystem på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Svenskt skogsbruk kanske behöver förändras framöver. Den nya skogsstrategin inom EU pekar på en förändrad inriktning gällande skogsbruk, med mer naturnära skogsbruk utan kalhyggen, mer naturlig föryngring och mer satsning på långlivade produkter. Dessutom kommer EU:s naturrestaureringsförordning kräva att mer skog skyddas inom EU. Frågan är vad det kommer innebära för Sveriges del. Kommer det nuvarande svenska sättet att bedriva skogsbruk räknas som hållbart eller ses som utarmande?

Inom forskningsprogrammet Mistra Digital Forest arbetar IVL:s forskare Eskil Mattsson och Per Erik Karlsson med att utveckla digitala verktyg och metoder för att göra integrerade, kvantitativa hållbarhetsbedömningar av svenskt skogsbruk, som ett sätt att möta omställningen till ett hållbart samhälle.

– Det finns ett stort behov av standardisering av bedömningsmetoder och målvärden för att beräkna hållbarhet för svenskt skogsbruk. Det räcker inte att säga ”det här är bra och det här är dåligt”, utan man måste beräkna numeriska värden för vitt skilda aspekter som underlag för att kunna föra en bra dialog. I det sammanhanget är arbetet vi gör inom Mistra Digital Forest ett viktigt bidrag, säger Per Erik Karlsson.

Under forskningsprogrammets första fyra år har IVL ansvarat för arbetspaketet som heter Skogen och skogens värden. Mycket av arbetet har handlat om att ta fram olika hållbarhetsindikatorer för bland annat klimatpåverkan och biologisk mångfald, skogens rekreationsvärden, arbetstillfällen som genereras av skogsbruket, samt skogsägarnas årliga ekonomiska nettointäkter. Tillsammans med SLU har forskarna analyserat utfallet av dessa indikatorer i ett antal scenarier för framtiden.

– Den metod vi har tagit fram kan användas för att bedöma en skogsägares påverkan utifrån det skogsbruk som bedrivs. Det går också att se skogsbrukets påverkan i relation till olika målvärden, exempelvis de miljökvalitetsmål som finns i Levande skogar som är ett av Sveriges nationella miljömål, säger Eskil Mattsson.

Visualisering av råvaruflöden och hållbarhet

Ett annat verktyg som har utvecklats är visualiseringsverktyget BioMapp som kan användas för att visa olika flöden som kommer från skogen och hur dessa fördelas på olika produktkategorier som skogsbruk, massa och papper samt trävaruindustrin. Till verktyget går det även att knyta hållbarhetsindikatorer och visa vilken miljöpåverkan som skogsråvaran och skogsprodukterna har i olika delar av värdekedjan.

– Hållbarhetsindikatorerna och BioMapp är användbara för både skogsföretag och beslutsfattare. Dels kan de användas vid hållbarhetsbedömningar av produkter med ursprung från skogen, dels i skogsföretagens strategiarbete för att bedöma olika scenarier för framtida produktion. De kan också utgöra underlag till välgrundade politiska beslut för att visa möjliga händelseutvecklingar i framtiden vid olika typer av skogsbruk, alltifrån skogsbruk som simulerar ökad produktion och ökat uttag av skogsråvara, till skogsbruk som tar en större miljöhänsyn genom naturvårdsavsättningar, längre omloppstider eller mer hyggesfritt skogsbruk, säger Per Erik Karlsson.

Stärkt inriktning mot hållbar utveckling

I september 2023 beviljades Mistra Digital Forest finansiering för ytterligare fyra år. I nästa fas av forskningsprogrammet är målet att hela den skogliga värdekedjan inkluderas i hållbarhetsbedömningen. Det innebär även att klimatnyttan från kolinlagring i träprodukter, så kallade harvested wood products, inkluderas enligt de principer som gäller för internationell klimatrapportering. Forskarna vill också bedöma så kallade substitutionseffekter, det vill säga vilken klimatnytta det finns med att ersätta fossilbaserade produkter med biobaserade produkter.

– Skogen spelar en viktig roll att begränsa Sveriges klimatpåverkan samtidigt som skogen utgör en livsmiljö för en stor del av vår biologiska mångfald. Dessa roller är tätt sammankopplade och behöver lösas tillsammans med minsta möjliga påverkan på samhället i övrigt. Arbetet i Mistra Digital Forest är med och möter denna utmaning, säger Eskil Mattsson.

Läs mer om forskningsprogrammet på Mistra Digital Forests webbplats. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vid frågor, kontakta:
Eskil Mattsson, eskil.mattsson@ivl.se, tel. 010-788 67 34
Per Erik Karlsson, pererik.karlsson@ivl.se, tel. 010-788 67 57

Foto porträttbilder: Johan Olsson/Mistra Digital Forest